Miljörättvisa nu!

I skrivande stund pågår FN:s klimattoppmøte i mexikanska Cancun dar delegaterna diskuterar hur klimatfrågan bast ska løsas bland industri- och utvecklingslanderna. Dock ar detta ett møte med extremt låga førvantningar på vad man lyckas åstadkomma sedan haveriet kring førra toppmøtet i Køpenhamn. Nu handlar førhandlingarna inte langre om om ett møjligt avtal utan snarare om detaljer kring finansiering av klimatåtgærder samt hur mycket industrinationerna kan tillgodogøra sig via utstationerade utslappsratter i u-landerna. Tanken ar att nasta toppmøte i Sydafrika 2011 ska vara slutpunkten før ett klimatavtal.

Førhandlingarna ar en grotesk smartsam uppvisning på hur lite varldens ledare bryr sig om mansklighetens framtid och den planet vi alla bor på. Nar varningsklockorna ringer oavbrutet om jordens status och pockar på omedelbar handling får ”business-as-usual” fortsatt grønt ljus. Det ar nu eller aldrig som galler. Misslyckas vi kommer priset bli høgt, mycket høgt.

Det har ar illa. Helt nyligen gjorde Brasilien ett av de størsta oljefynden någonsin och skøt darmed upp den kommande oljekrisen – Peak Oil – några år framøver. Detta ger andrum att fortsatta uppratthålla vårt gravt fossilberoende samhalle och varldens regeringar  kan fortsatta ge grønt ljus før ”business-as-usual” ett tag till. Samtidigt pågår klimatførandringarna med oførminskad styrka, vars takt økar dag før dag ju mer kol manniskan branner av. En av varningsklockorna ar de lackande metangaslager i Sibiriens tundror som bidrar till højningen av den globala medeltemperaturen ju mer det skyddande hølje som omger gasen førsvinner i takt med ett varmare klimat.

Oljan måste stanna kvar i marken, oavsett om vill det eller inte. Nar larmrapporterna och varningssignalerna avløser varandra måste något børja handa. Låt oss alla børja agera  innan tidens sand rinner ut.

Det ar inte bra. Vansterpartiets ledamot i miljoutskottet Jens Holm rapporterar från riksdagen att regeringen fortsatter avvecklingen av den svenska miljøpolitiken med hanvisning med att Sverige ”kommer uppnå” sitt klimatmål tack vare tidigare miljøsatsningar. Som en extra bonus kommer stødet till solenergi att vara helt avskaffat 2012.

Ska man skratta eller gråta åt elandet?

Sugen på att gøra något før klimatet? Då ar du valkommen på att delta i den globala aktionsdagen på søndag som arrangeras av natverket 350.org. Las har før mer info var du kan deltaga i din kommun.

Valet är förlorat, det blev en borgerlig regering. Det är en förlust för Sverige och för möjligheten till en mer hållbar utveckling. Med borgarna vid makten väntar ytterligare försämringar i klimatarbetet och investeringarna i förnyelsebar energi och hållbara infrastrukturlösningar. Förbifart Stockholm kommer att byggas och boosta bilismen och utsläppen något enormt. Vattenfall får fortsätta bygga nya kolkraftverk. Tågbiljetterna kommer bli dyrare med regeringens höjning av banavgifterna och järnvägen får fortsätta gå med bristande underhåll parerat med en total avreglering där utländska aktörer släpps in på de lönsammaste linjerna. Bland annat.

Med borgarna vid makten kommer Sverige fortsätta vara en bromskloss i det internationella miljöarbetet och bidra till att den nuvarande business-as-usual linjen får pågå ostört i fyra år till. Sverige kommer fortsätta driva på att industriländerna ska ha rätten att utstationera sina utsläpp utomlands och klassa detta som en utsläppsminskning på sitt eget skuldkonto. Med största sannolikhet kommer denna linje regeringen fortsätta driva under FN:s kommande klimattoppmöte i Mexiko i december, en strategi som bidrog till att det förra toppmötet i Köpenhamn misslyckades.

Det är bara att beklaga valresulatet och konstantera att vi rödgröna gjorde ett jäkligt dåligt valresultat som kunde ha varit långt bättre med tanke på vad regeringen åstadkommit i välfärden och klimatfrågan. Nu måste vänstern och arbetarrörelsen rycka upp sig och börja komma med ett verkligt alternativ till borgarnas högerpolitik samt  börja mobilisera folk mot de utmaningar som väntar under mandatperioden. Det är allas vårt ansvar att jorden får den politik hon förtjänar, fri från kortsiktig exploatering och tillväxt till varje pris.

Varje husägare vet grundens betydelse för husets konstruktion. Man bör dock fråga sig om Sveriges nuvarande regering har någon insikt om att grunden för vår välfärd är helt beroende av att våra ekosystem fungerar.

När exakt ekosystemen inte längre kommer att fungera är nästintill omöjligt att förutse. Men vi vet att med en stor mångfald av växter och djur och minskar risken för att våra ekosystem kollapsar. Dessutom ökar det möjligheterna för vår natur att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Satsningar på biologisk mångfald kan därför liknas med att teckna en hemförsäkring.

År 2010 har utsetts av FN till internationellt år för biologisk mångfald. Det gör det desto angelägnare att syna regeringens naturvårdspolitik:

Skogen. Regeringen prioriterar produktion före naturvärden i våra skogar. Anslaget för bildande av naturreservat har minskat. Det statliga reservatsanslaget 2010 räcker dessutom bara till att skydda cirka hälften så mycket skogsmark som den summa som anslogs 2006.

Vänsterpartiet vill kraftigt öka anslaget för naturskydd och ändra skogsvårdslagstiftningen för att stärka naturvårdshänsyn och skapa möjligheter för kalhyggesfritt skogsbruk. Avverkningar i skogar med höga naturvärden ska inte tillåtas.

Jordbruket. Regeringen har minskat anslagen för att stödja ekologisk produktion som förutom många andra fördelar gynnar den biologiska mångfalden. Dessutom har man slopat skatten på gödselmedel vilket ökar

övergödningen i Östersjön. I EU har regeringen intagit en positiv inställning till GMO.

Vänsterpartiet vill öka stödet till ekologisk odling och höja målsättningen med areal som är ekologiskt odlad. Skatten på handelsgödsel ska återinföras och vi vill införa förbud mot GMO-odling i Sverige.

Rovdjuren. Vargen är klassad som starkt hotad i Sverige och har, i likhet med andra stora rovdjur, stor betydelse för mångfalden i ekosystemet. Trots det har stammen i Sverige begränsats till 210 vargar och licensjakt införts. Regeringen vill dessutom minska lodjursstammen.

Vänsterpartiet vill ha långsiktigt livskraftiga stammar av alla arter, inte minst rovdjur. Licensjaktjakt på hotade arter som varg är oacceptabelt.

Strandskyddet. Strandskyddet är av stor betydelse för allemansrätten och biologiska mångfalden. Regeringen har öppnat för fortsatt exploatering av stränder i tättbefolkade områden.

Vänsterpartiet vill genomföra tuffare lagstiftning för att öka tillgängligheten till stränderna i tätbefolkade områden och stärka skyddet av naturvärden i strandmiljöer.

Listan kan göras betydligt längre. Men den är tillräcklig för att belysa att regeringen spelar ett ett högt spel med vår framtida välfärd.

For ett tag sen publicerade den tyska armen Bundeswehr en rapport om den kommande oljebristen – Peak Oil – och dess effekt på varldsekonomin. Bland annat kommer priserna att rusa i hojden och få konsekvenser for transportsektorn och matproduktionen nar ingen ny, billig olja tillfors i maskineriet. Stor risk for sociala och politiska konflikter kommer uppstå inom lander och mellan lander. Exempelvis kommer Ryssland och Iran kommer få en starkare stallning med sina enorma oljeresurser. På sikt hotas det marknadsekonomiska systemet och planerade styrmekanismer i ekonomin namns som ett seriost ingrepp i rapporten.

Detta ar bokstavligen en enda stor varningsklocka for ett samhalle som knarkar olja i mangder. Nar oljebristen verkligen blir ett faktum inom fem år kommer de problem vi debatterar i en svensk valrorelse att framstå som petitesser. Klimatmagasinet Effekt redogjorde for ett tag sen en undersokning som bloggaren Cornucopia gjort om riksdagspartiernas forslag for att bemota oljebristen. Resultatet ar nedslående. Inget parti kan leverera ett rakt igenom seriost svar utom det gamla snacket om satsning på fornyelsebar energi. Det ar som om oljan aldrig kommer ta slut.

Det ar på tiden att partierna borjar prata om hur vi ska hinna kapa beroendet till oljan innan bristen på den blir smartsamt uppenbar. Vi borja måste snacka om en politik for en total omstallning som om ett nytt varldskrig stod infor dorren. Då racker det inte att hoja bensinskatten med 49 ore och prata lite klimatlyft nar det kravs betydligt, betydligt och BETYDLIGT mer. Ju mer tiden går innan något hander, desto storre blir smallen. Frågan ar nar innan det ar for sent.

Bloggat: Schlaug, Fogelqvist, Jakob Lundgren

Moderaterna i Stockholm skickar adresserad direktreklam om Förbifart Stockholm. Jag uppmanar alla att NIX‘a sina namn mot motorvägar.

Ett brev på hallgolvet, ”Bygg Förbifarten Nu!”. Adresserat till min sambo, man 28 år. Ja till mig vågade de väl ändå inte skicka. Jag måste fixa så att han NIX‘ar sitt namn så att det inte händer igen.

I brevet står att finansborgarråd Sten Nordin och moderaterna tar ”ansvar för Stockholm”, något som inte ”Vänsterpartierna” gör.  Vad jag vet så är det M, FP och KD som styr i Stockholm (än så länge) så det är väl ganska självklart att de måste ta ett ansvar.

”Vänsterpartierna” vill vidare antingen inte bygga Förbifart Stockholm alls eller så vill de ”fördröja” processen genom en folkomröstning. Är en folkomröstning, där medborgarna på ett demokratiskt sätt kan säga vad de tycker om en 30-miljardinvestering en ”fördröjning”?

Jag fick också veta att moderaterna säger ja till både Förbifart Stockholm och till mer kollektivtrafik. Förbifart Stockholm beräknas idag kosta 28 miljarder. För andra stora vägprojekt i Stockholm; Södra länken och Norra länken, har kostnaderna tredubblats. Förbifart Stockholm kanske landar på 40 miljarder – vad blir det kvar till kollektivtrafiken då?

Läser inte Sten Nordin Trafikverkets egna undersökningar? Förbifart Stockholm kommer inte avlasta Essingeleden, köerna kommer vara ungefär som idag. Förbifart Stockholm kommer leda till att fler tar bilen och att nya köer bildas, ”förbifarten” kommer vara full om bara några år.

Är det att ta ansvar för Stockholm? Att betala 30-40 miljarder för att stockholmarna ska sitta fast i bilkö?

Nej satsa på kollektivtrafiken helt och hållet istället. En väl utbyggd och välfungerande kollektivtrafik är framtiden för Stockholm. Miljön blir bättre om biltrafiken minskar, stressen minskar om köerna upplöses och stockholmarna kan komma fram dit de ska i tid. Det är att ta ansvar.

Ar du homosexuell, likgiltig infor klimathotet och planerar att gifta dig? Varfor inte ansoka till SAS storslagna projekt om att få gora det 10 000 meter upp i luften? Du får den stora aran att sabba klimatet med en massa vaxthusgaser och bidra till klimatforandringarna samtidigt som du får din partner i nod och lust. Vad gor man inte for karlekens skull?

Om det ar någon sektor i samhallet som verkligen kan kallas miljoskadlig sa ar det bilindustrin. Dagligen pumpas tusentals ton koldioxid ut i atmosfaren av massbilismen som fortsatter vaxa med oforminskad styrka. I Kina storsatsar Geely for fullt for att producera fler bilar till en vaxande medelklass och bilkoerna kommer som ett brev på posten. I Sverige planerar regeringen och det borgska Stockholmsstyret att bygga motorvagen Forbifart Stockholm med loften om ”hållbar bilism” trots att Vagverket spår att vagen kommer vara fullproppad inom 10 år med en undantrangd lokal kollektivtrafik. I Oslo ser undertecknad hur cyklister nastan for offra livet nar de kor på vagarna jamte arroganta bilister på grund av det saknas ordentliga cykelleder. Det om något sager hur ohållbar bilismen i grunden ar.

I den senaste kronikan skriver tidningen ETC:s chefredaktor Johan Ehrenberg om hur omhultad bilen ar av varldens makthavare. Ingen annan industri (utover bankerna och militaren) har fått så mycket stod som bilindustrin. Tack vare det kravlosa stodet fortsatter investeringarna på storre bensinslukande plåtburkar och lovprisas entusiastiskt av diverse motorjournalister och rådgivare. Det ar inte bara tragiskt utan också helt absurt. Detta i en tid nar klimatet ballat ur och ropen om oljebrist och ekologisk katastrof skanderar allt hogre.

Ska jorden overlevna maste bilsamhallet overges. Detta forutsatter en radikalt annorlunda stadsplanering dar bilen inte langre ar nodvandig for transporter utom i begransade fall. Ett kontroversiellt krav ar att bilindustrin forstatligas och anvands enbart for produktion av miljovanlig teknik. Ett annat ar forbjuda vidare utbyggnad av stora kopcentrum utanfor innerstaderna eller stalla krav att inte tillåta parkeringsplatser till dem med enbart kollektivtrafiken som transportmedel.

Det ar mojligt att stalla om samhallet i hållbar riktning. Om bara den politiska viljan finns vill saga.